Besvär från senor har historiskt försökts förklarats på många olika sätt. Därav olika benämningar, tendinit, tendinos och tendinopati. Man har också försökt att skilja på utvecklandet av förändringar strukturellt på senan och det rent kliniska med smärta och funktionsnedsättning. Något som många kopplar samman med besvär från senor är mängden och intensiteten av belastning, exempelvis hur mycket och hur snabbt man springer under en period. Det finns dock en lucka här för att upp till 30% av personer som lider av Akillestendiopati är stillasittande (1). Hur kan man då förklara detta?
Det riktas misstankar mot att metabola faktorer spelar roll för utvecklandet av strukturella förändringar i vissa, men inte alla senor (2 ,3) Flertalet av studier som undersöker detta har begränsningar i att man endast tagit ut data från stora register där patienter erhållit diagnosen tendinopati, eller ruptur. Vidare kan det vara så att man inte hänvisar till om patienten endast fått förändringar (som sett med någon form av bilddiagnostik) och/eller kliniska fynd i form av smärta och funktionsnedsättning.
Styrkan med många av studierna är att de innefattar stora mängder patienter. Den samlade evidensen talar för att övervikt är negativt för senans struktur (4), både genom en ökad mekanisk belastning men även via systemiska effekter. En hypotes är är att blodfetterna påverkar senhälsan och att när dessa lagras in i senan omvandlas till oxiderade fetter som innehåller olika typer av oxiderade faktorer. Detta kan sedermera leda till inflammation och utlösa uttrycket av andra proinflammatoriska substanser vilket även dessa kan leda till en försämrad miljö för senan att läka och återhämta sig. I mer elitaktiva grupper ses inte sambandet alls lika starkt, möjligen för att det inte är lika väl undersökt där?. Det är dock intressant att hos personer med en undervikt verkar höga blodfetter påverka risken för hälsenetendinopati och hälseneruptur i större utsträckning än personer med övervikt (5).
Detta är något att tänka på om man själv har senrelaterade besvär eller om man behandlar personer med dessa besvär. Finns det vinster i att se över livsstilen i stort och möjligen kosten?
Det har nyligen publicerats en studie som undersöker kosttillskottsinterventioner vid tendinopatier (6). Författarna drar slutsatsen att vissa kosttillskott kan ge en ökad smärtlindring vid komplement till annan intervention men att det inte ger några extra effekt för funktionen. Jag personligen tycker inte man kan dra dessa slutsatser från den studien. Man har klumpat ihop olika typer av populationer i form av träningsvana, ålder, sena som är påverkad, interventioner och utvärderingssätt. Detta ser man även i meta-analysen för smärta, den har väldigt hög heterogenitet. Det är även baserat på väldigt få patienter och flera av de individuella studierna håller låg kvalitet. Med det sagt är det ändå intressant och något som man måste kika vidare på.
Det här inlägget är ju väldigt kort och långt ifrån heltäckande. Jag vill bara väcka tanken att man inte ska stirra sig blind på en sena eller kroppsdel utan tänka att flera andra saker förmodligen påverkar personen.
Tendon guru 